Har nyss genomlidit cykelturen from hell.
Det börjar helt fridfullt med att jag ska till Järveds ICA och handla mig några majskolvar att grilla (och visst, det slank med en ICAs cookies med vit choklad och tranbär, rekommenderas!). Första biten gick fint och jag hann precis registrera att den utsölade winegumspåsen nu spridit sina godisar några meter till sen igår när plötsligt...
... plötsligt fylls luften av brungrå tussar. Jag ser dem komma emot mig överallt i luften och jag känner hur de börjar krocka med min lätt svettfuktiga hud (det är vaarmt idag här i övik och jag var mitt i mördarbacken mot ICA). De fastnar i håret, nära att leta sig in i min mun (men jag lyckas för en gångs skulle hålla den stängd) och sätter sig på min cykeln. För sätter sig gör de, överallt... FLYGMYRORNA!!!
UÄCK! Resten av färden dit och hela vägen hem har jag konstant gåshud och viftar febrilt bort dem från mina armar och ben samtidigt som jag försöker styra cykeln mellan de värsta svärmarna. Detta var verkligen traumatiskt och det känns fortfarande som det kryper överallt på kroppen.
Vill härmed utfärda en varning för utevistelse i bonäset/järved.
Emma, jag vet att du lider med mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar