Väl i Sthlm tänkte vi ta oss en tur till söder och en shoppinggata som vi besökt med min bror i somras. Vi hade promenerat dit då, men som vi strax skulle erfara så var det en annan sak att hitta med guide än själva.
Jag hade ett minne av att vi gått via slottet, men Andreas var mer säker på att det var längre åt vänster. Så vi promenerade. Ju längre vi kom desto mer osäker blev Andreas (och även jag), så han ringde sin vän för att koppla in internet på sin iphone. En tio minuter senare, då Andreas fastnat vid ett gathörn listades ut uppkopplingsadressen, så tänker jag att jag får ta tag i det här! Det kommer en kille i 30årsåldern med obligatorisk fluffig backslick. Jag tar sats:
- Eh ursäkta, varä söder?
Får en mycket oförstående blick tillbaka, han skakar på huvudet. Så jag upprepar frågan. Han ser plötsligt ut som att jag sagt något mycket roligt.
- Sööööder? Du menar Sööööder?!
Jag tänker att jag måste vara lite mer tydlig, svarar lite långsammare:
- Ja, het de int så, me gatan som ha n'massa affärer å lutar uppåt såhär (visar med armen)?
- Åh, Gööööötgaatan?! (mer skrattt och en sned blick på Andreas som står djupt inne i sin telefon, med lössnus och öronlappsmössa (aka björnfitta).
Jag, som lycklig känner igen gatunamnet, ber om vägbeskrivning.
Han var mycket trevlig och pekade ut för oss och vi måste bara fråga en annan tjej en gång var tunnelbanan var (30meter bort, vi gick förbi den på väg "mot söder" första gången).

Väl framme på söööder fikade vi en Jättestor kaka!!
- Posted using BlogPress from my iPhone